Kvällen är jävligt mörk. Hustrun har förlupit hemmet. Hon har flytt till Västerås, av alla skithålor, med en väninna. De bor på hotell! Jo, jag tackar jag. Kvinnoemancipation! Fan, kärringarna är ju inte kloka. Disken svämmar ju över och sängen är obäddad. Det sista hon gav mig innan hon försvann var sketna 400 kronor till en limpa cigaretter och mat. Men vem fan kan tänka på mat när den alltid serverats på bestämda tider. Jag gick till bolaget istället för till ICA. Jag tänkte köpa en kvarter, men bestämde mig för ett helrör. Va fan, ska re va, så ska re va! Nån jävla mat behöver jag inte.
Sen gick jag till grannkärringen istället och sa att tanten bodde på hotell i Västerås med en väninna. Kärringjäveln sa att hon förstod min hustru. Semester från karlsloken, sa hon, fördjupar relationen. Va då fördjupar, fan jag håller på att gå under. Kylskåpet är ju nästan tomt. Jag har ju ingen mat, och bakfull är jag ju också. Å vem skall diska? Jag orkar inte med sånt här längre. Det är fan i mig bara problem med allting. Det finns inga rena kalsingar heller. Vad fan är det som händer i hemmet? Vad fan gör hon i Västerås? Jag klarar mig inte längre. Magen är ju lika tom som innan Gud skapade någonting. Den knorrar inte längre. Magen är mer tom än massan i den intergalaktiska rymden och sitter fastsmetad längs ryggraden. Det här går inte längre. Jag svälter och jag förtvivlar.
Jag orkar inte längre. Kom tillbaka, du lilja bland törnen. Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig åter se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty jag längtar så.
Sen gick jag till grannkärringen istället och sa att tanten bodde på hotell i Västerås med en väninna. Kärringjäveln sa att hon förstod min hustru. Semester från karlsloken, sa hon, fördjupar relationen. Va då fördjupar, fan jag håller på att gå under. Kylskåpet är ju nästan tomt. Jag har ju ingen mat, och bakfull är jag ju också. Å vem skall diska? Jag orkar inte med sånt här längre. Det är fan i mig bara problem med allting. Det finns inga rena kalsingar heller. Vad fan är det som händer i hemmet? Vad fan gör hon i Västerås? Jag klarar mig inte längre. Magen är ju lika tom som innan Gud skapade någonting. Den knorrar inte längre. Magen är mer tom än massan i den intergalaktiska rymden och sitter fastsmetad längs ryggraden. Det här går inte längre. Jag svälter och jag förtvivlar.
Jag orkar inte längre. Kom tillbaka, du lilja bland törnen. Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig åter se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty jag längtar så.
Andra om: emancipation, cigaretter, väninna, hustru, hotell, mat
